ELPE & CEDE


SHLP9 & SHCD9 - Shiwa Records 1992

Ur konvolutet:

"Den stackars musiker som "jazzar" 7 ā 8 timmar om dagen förlorar snart sin konstnärliga kapacitet och håller han på länge därmed så blir han ofelbart idiot." Denna kusligt framsynta domedagsvision, formulerad redan 1922 av Svenska Musikerförbundets ordförande Hjalmar Meissner, har alltför länge sopats under hälleberget av en sedvanligt nedbusad opinion. Orgiastisk negerfröjd på saxofon och banjo samt fyllbrunstiga drängkammarvrål förgiftar sedan åratal vår oskuldsfulla svenska ungdom. Bland de mest vederstyggliga kolportörerna av denna synkoperade smörja intar Svenska Showorkestern Phontrattarne en föga hedersam tätposition. Å detta orkesterns senaste sk alster bjuds den intet ont anande lyssnaren på en hiskelig dekokt, innehållande bland annat på elektronisk väg förstärkt brännvinsbas, slynaktigt ylande swingsångerskor som borde ha smisk på stjärten (dock kan man på goda grunder anta att en dylik behandling i detta speciella fall snarare skulle uppskattas. Jag skulle själv inte ha något emot att själv hålla i den rotting som dansade fram över de fasta små... ursäkta mig.) samt odefinierbart bölande blåsare. Trumpetarna låter som om de hade spottat i röret och trombonisterna, vilka helst borde omtalas under avdelningen naturkatastrofer och mindre eldsvådor, frustar fram ladugårdsimitation efter ladugårdsimitation. I saxofonisternas illustra (ironi!) skara dväljes en före detta straffad, av Borlänge länsrätt dömd till 3 månader ovillkorligt för onaturligt umgänge med höns. Domen klubbades igenom trots den lokala opinionens vilda protester (man hade nämligen helst sett den dömde avrättad). Lägg härtill en rytmsektion stundom minnande om ett valsverk, stundom om ett plåtslageri. Och som de ser ut sen! Utstyrda i fläckiga vita kostymer som troligen skulle ratas av den sniknaste lumphandlare, ger ensemblen ett viljelöst och slappt intryck. Vissa lider av uppenbara koncentrationssvårigheter och flera bär oborstade skor. Helt enkelt vidrigt! Var finns fantasin, var finns flykten, var finns dragningen till det okända? Den enda dragning som förekommer i denna solkiga församling låter sig icke omtalas i blandat sällskap.

Ruben Petrén

Spår på de här skivorna:

ELPE:
  1. Phontrattarne
  2. That Certain Party
  3. Make Me Rainbows
  4. Manteca
  5. Badrumsjazzen
  6. Love Me or Leave Me
  7. Alla tiders lilla flicka
  8. Angelina
  9. Dark Eyes
  10. Be bop knopp
  11. Oop-pop-a-da
  12. Somebody Loves Me
  13. Du skall akta dig för månen
  14. Whirleybird
CEDE:
  1. Phontrattarne
  2. That Certain Party
  3. Make Me Rainbows
  4. Manteca
  5. Badrumsjazzen
  6. Love Me or Leave Me
  7. Alla tiders lilla flicka
  8. Angelina
  9. Dark Eyes
  10. Svansjön (enb. CEDE)
  11. Be bop knopp
  12. Since You've Been Gone (enb. CEDE)
  13. Oop-pop-a-da
  14. Copper Colored Girl of Mine (enb. CEDE)
  15. Somebody Loves Me
  16. En sprucken skiva (enb. CEDE)
  17. Du skall akta dig för månen
  18. Kaffe utan grädde (enb. CEDE)
  19. Whirleybird